16 september 2010

Fridas första dagboksanteckning

Hej kära dagbok!

Mamma har hållt mig ifrån det här med dagboksskrivandet. Hon har nog tyckt att jag har varit lite för liten. Eller så har hon inte haft tid att introducera mig. Men nu så.

Idag vaknade jag väldigt tidigt, till och med före klockan 6. Det brukar jag ju inte göra men varför inte pröva lite nytt ibland. Det var ganska mysigt för jag fick egen tid med min pappa. För trots att jag försökte väcka Bella med lite gråt så lyckades jag inte.

Pappa gjorde gröt till mig. Det tycker jag om. Men det var ju lite tidigt för mig så när gröten var uppäten och jag var avtorkad så bar pappa tillbaka mig till sängen igen. Jag somnade om bums. Nästa gång jag vaknade var pappa på jobbet.

Mamma väckte mig vid 8:30 för då var hon visst tvungen att hämta ett par trosor till Bella och vi delar ju rum. Eller, jag var faktiskt redan vaken när hon kom in. Ibland tycker jag om att ligga och filosofera en stund innan jag tillkännager min status. Jag hade vaknat en stund innan för det var lite liv nerifrån. Det var Bella som bråkade lite med mamma om tevetittandet. Det var något om att hon bytt kanal fast hon inte fick.

Hur som helst. Nu när mamma sett att jag var vaken så var det ju bara att ge henne ett av mina charmigaste leenden. Det är ett bra trick har jag märkt, för då får jag alltid en massa pussar och ljuva ord. Jag tror jag ska tipsa Bella om det.

När mamma tagit upp mig så kom Bella in och busade med mig också. Mamma ville att hon skulle klä på sig men hon ville bara vara med mig. Tror jag det! Och jag ville ju vara med henne. Jag fick ligga på hennes mage och krama henne. Hon har så fint hår också som man får dra i. Och hon är lika glad för det. Hon busar med mig väldigt mycket och jag tycker att hon är helfestlig.

Ibland är det kanske lite jobbigt när hon vill mata mig och stoppar skeden för långt ner i halsen. Men då låtsaskräks jag lite och då kommer mamma till undsättning. Eller ibland när jag vill sova eller är för hungrig för att bli glad av hennes bus, för då blir Bella lite ledsen för att jag inte blir glad.

Men jag älskar när hon busar med mig. Hon gör en massa roliga ljud och hon dyker upp både här och där. Tittut-leken är en av våra favoriter.

Men den här morgonen fick vi alltså inte leka så länge som vi båda ville. Ibland är faktiskt mamma lite tråkig. Jag hörde att Bella frågade om hon var arg, det var hon visst inte sa hon men jag vet inte jag. När både Bella och jag hade fått på oss kläderna var det dags för mig att sitta i vagnen. Idag fick Bella stå på något vid vagnen, jag tror hon kallar det skärbräda. Det tycker jag är roligt för då kan hon busa med mig hela vägen till dagis.

Idag ville mamma ta en promenad med Linda. Det är ganska roligt för då kan jag titta på Gustav ibland. Det är en stor bebis som kan krypa. Han är väldigt glad. Idag var han dock trött så jag fick roa mig själv. Jag tycker om att åka vagn. Men idag var jag nog lite trött. Fast det verkade inte som att mamma ville att jag skulle sova. Det är så konstigt det där, ibland ska man sova fast man inte är trött och ibland får man inte sova, fast man är trött. Då blir jag lite villrådig och lite ledsen. Och så glömmer jag bort att jag kan stoppa in tummen och trösta mig själv. Till slut fick jag somna i alla fall, fast jag skällde på mamma en stund först. Eller morrar kan man säga att jag gör.

När jag sover vill jag ha höger tumme i munnen och vänster hand på örat eller över ögonen. När jag äter tycker om att dra mig i tillgängligt öra och klappa mig själv i pannan.

När jag vaknade var vi redan hemma igen. Eller hemma och hemma. Vi var hos Linda och jag fick massor med leksaker att roa mig med medan mammorna drack kaffe. Det såg mysigt ut och efter en stund ville jag inte vara på golvet mer. Jag ville också ha lite mat. Mamma gav mig mat från bröstet. Det tycker jag är väldigt mysigt men något vidare mätt blir jag inte längre så vi fick snart gå hem och äta riktig mat.

Det där med att äta mat... Det är ju gott men konsistensen har jag ibland svårt för. Jag sätter i halsen ibland och det är så svårt att få upp det igen. Speciellt nu när jag är lite snorig. Då fastnar det lätt och så slutar det med att mamma får ta upp mig och dunka mig lite i ryggen och så kräks jag upp maten. Det tycker jag inte alls om. Inte mamma heller. Vi är båda lite uppskakade efteråt och jag måste gråta lite.

Nu ska jag sova en stund, lämpligen till klockan 13:45 för sen är det dags att gå till dagis och hämta den där roliga systern. Men vadå, jag kan väl inte bestämma hur länge jag vill sova. Det får bli en överraskning.

Hej då lilla dagboken, jag hoppas att vi ses snart igen!
Kram Frida

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Hallå där! Jag älskar kommentarer så skriv gärna en rad!