26 november 2010

Ner och upp

I tisdags pratade mamman med hjärtmottagningen och berättade att Frida hade börjat kräkas mer och att hon mådde väldigt dåligt när hon kräktes. Sköterskan sa att det kunde vara ett virus i magen och att vi skulle höras igen på onsdagen om det inte blev bättre. 

Onsdagmorgonen började med en kräkning. Mamman hade just sondat ner 60ml välling när Frida började kräkas. Hon mådde verkligen pyton och illvrålade mellan ulkningarna. Lilla skrutt. Det enda som kom upp var en gul bubblig vätska, alltså inte det som just sondats ner.

Så mamman ringde hjärtmottagningen igen och vi fick komma in efter att vi lämnat Bella på dagis. Medan mamman var och lämnade Bella, kräktes Frida igen. Mormor var hemma med henne alltså.

När vi kom in kollade de pox (syremättnad), den låg på fina 97-98%. Sköterskan, Anna, kollade också att sonden låg rätt. Det gjorde den. Hon kollade dels genom att dra upp lite vätska samt att trycka ner luft, då hörs det ett kurr om den ligger rätt. 

Vi passade på att väga också och vikten låg nu på 6,7kg. Varken bra eller dåligt med tanke på hur senaste veckan varit. Efter en stund fick vi träffa en läkare, Anastasia. Hon tittade på Frida och sa att hon såg så frisk och fin ut (det säger alla). Hon kände på levern, som var normalstor och lyssnade på hjärta, bra, samt lungorna - bra men lite rossel. 

Mamman berättade att Frida varit väldigt ledsen och att det verkade som att hon mår pyton och har ont någonstans. Läkaren frågade om vi gett Alvedon och mamman svarade att "jag vet ju inte var hon har ont". Så läkaren kollade Fridas öron och konstaterade en öroninflammation på vänsterörat. Det kändes skönt att det faktiskt fanns en orsak till att filuren faktiskt varit riktigt risig ett par dagar. 

Det kändes också bra att Anna, sköterskan, sa till när läkaren i princip sa "nu ska du se att hon får tillbaka aptiten igen", för så enkelt är det ju inte. "Frida är faktiskt lite udda, även Mikaela (dietisten) tycker att det är konstigt att Frida inte vill äta ännu." Det är ju skitjobbigt att F är udda, men det känns bra att de har förstått att det här är allvar.

För att vara på den säkra sidan så satte vi om sonden också. Eller mamman (!!!) fick sätta den. Det gick jättebra. Frida är så tålig... Det var bra att börja öva för när vi ska till Kanarieöarna i jul så måste vi ju kunna det där perfekt, i fall att. 

De senaste gångerna har sonden varit blodfärgad längst ner till, så även denna gång. Och när vi testade den nya sonden så kom det upp lite brunt. Det kan vara tecken på magsår så Anna kollade med läkaren och fick en magmedicin, typ losec, utskriven också.

Så nu har vi två nya mediciner på Fridas lista. Amoxicillin mot öroninflammationen och Nexium mot magsåret.
Igår mådde Frida mkt bättre igen. Hon var piggare och gladare, väldigt skönt. Visserligen kräktes hon igår också men hon mådde inte lika dåligt när hon gjorde det. Så vi gissar på att penicillinet hjälpte och att sonden faktiskt låg lite tokigt.

Frida pekar väldigt mkt. 
 Hon har även börjat öva inför sin kommande tvärflöjtskarriär.
Söt... men slemmig :)
 Peka i mammans mun - kräver koncentration.
 men det är ju så roligt!!
 Pek möter pek, det tycker pek är en rolig lek...
Nu börjar det kännas bättre igen. Frida är fortfarande förkyld och väldigt hostig, men i natt sov hon hela natten (hon har vaknat av hostan några nätter) så vi hoppas på fortsatt bättring. Det var skönt att ha mormodern här några dagar så att Bella kunde få börja på dagis klockan 9 och Frida fick sova i fred hemma när hon ville. Små saker som underlättar. Att vi dessutom hann åka på ikea, baka saffransbullar och fick goda wallenbergare är ju andra plus med att ha mormor på besök. :)

Så nu hoppas vi, igen, att Frida ska få bli frisk, behålla maten, gå upp i vikt, må bra...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Hallå där! Jag älskar kommentarer så skriv gärna en rad!