14 januari 2011

Ultraljud

Igår kväll vid läggdags slet Frida ut sonden. Vi har varit väldigt less på den där j***a sonden det senaste så vi tänkte att vi struntar i att sätta i den och kollar med doktorn/dietisten imorgon om de tycker att vi kan testa några dagar utan sond.

Frida tog 100ml sovandes i natt men ville inte ha någon frukost. Varken sovandes, nyvaken, klarvaken eller i bilstolen.

Vi började med vägning och mätning, 7,19kg och 70,5cm. Så det är skönt att hon växer på längden, trots allt. Poxen (syremättnaden) var också bra 98% och blodtrycket var 50/92 (eller är det tvärtom?)- gissar på att det är helt okej också. Därefter var det dags för RS-spruta. Denna gång fick hon en i varje ben, simultant, och det var mycket bättre. Det är själva insprutandet som gör ont tydligen.

Strax efter 9 fick vi komma in till Dr B som skulle göra ultraljudet. Vi träffade henne tidigare i höstas också, och det var även hon som upptäckte Fridas cystnjure när hon var nyfödd. Dr B tyckte att Frida såg frisk och fin ut (utan sonden så ser hon ju verkligen ut som ett "vanligt" barn) men såg ju att hon är lite liten och att hon inte äter så mycket som hon borde.

Vi fick veta att Frida ska diskuteras på kardiologkonferensen imorgon, tisdag, och att vi efter det ska få mer besked. Annars fick vi inte veta så väldigt mycket. Dr B tyckte att det mesta såg okej ut och det kändes inte som att hon tyckte att det var särskilt bråttom med ingrepp.

Det är så jobbigt att inte veta vad som ska hända. Svårt att planera framåt. Blä.

Efter ultraljudet fick vi träffa dietist M. Hon tyckte att vi kunde testa en vecka utan sond och se hur det går. Hon sa att bara F får i sig vatten (ca 4,2dl/dygn) så klarar hon sig 3-4 dagar men äter hon i af något så klarar hon sig mycket längre. Vi ska också räkna med att hon går ner första veckan, andra veckan bör hon hålla sig på samma nivå och sen tredje veckan börja klättra uppåt igen.

Idag har det hittills blivit 5 msk fruktpuré, rätt okej för en nybörjare tycker mamman... Och det är värt att meddelas att humöret på lilla fis är på topp. Hon skrattar och tjoar som aldrig förr... tänk om mamman blev likadan utan mat ;)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Hallå där! Jag älskar kommentarer så skriv gärna en rad!