20 juni 2011

Godkänd! (bakom kulisserna)

Under våren har jag gått en distanskurs i digital bildbehandling... eller, jag var flitig i början men sedan blev det ett par månaders uppehåll, tills nu i helgen då jag har haft pluggmarathon. Jag har lämnat in, och blivit godkänd, på alla tre uppgifter samt idag även klarat det lilla provet. Wihooo!

Den sista uppgiften var så klart den tuffaste. Uppgiften gick ut på att formulera ett påstående och sedan passa ihop detta påstående med tre bilder. Bildbehandlingen skulle hjälpa bilderna att stödja påståendet. Jag tänkte att ni kunde få hänga med backstage på min uppgift :). I varje bildserie är den övre bilden originalet och den nedre är således efter bildbehandlingen.
--------------------------------------------------------------------------------------


Påstående: Det blir inte alltid som man tänkt sig… men det blir bra ändå.
Tankar & bildbehandling
Bild 1

Första bilden visar Frida när hon är två veckor gammal och precis har genomgått en ”open heart”- opereration. Kirurgen har karvat på hennes för trånga lungpulsåderklaff, satt in en shunt för att öka blodflödet till lungorna samt tagit bort ett litet metallrör (ett stent) som, på grund av en misslyckad operation tidigare samma dag, hamnat i lungpulsådern.


Jag har ökat kontrasten väldigt mycket i bilden för att på ett sätt få in skräcken i bilden. Jag ville också få slangar, sladdar, elektroder, respiratorn, artärnålen med mera att synas tydligare. Lite av deras tydlighet försvann när jag ökade kontrasten så jag gjorde ett nytt justeringslager där jag i stället minskade kontrasten på dessa områden. Jag har också ljusat upp Frida och tillbehören samt mörkat ner ett större område i övre vänstra hörnet. 

För att trolla bort det lite störande hålet i kuvösen ovanför Fridas huvud använde jag mig av spot healing brush. 

Jag funderade på om jag skulle beskära bilden eller ej men kom fram till att det skapade en påtvingad närhet och det var något jag såg som positivt. Det går inte att vända bort blicken när det inte blir som man tänkt sig, man måste fortsätta se och lära för att komma vidare.
Det som gör att bilden ändå mitt i allt det otäcka utstrålar ett visst lugn beror enbart på Fridas avslappnade kropp och halvöppna mun.


Bild 2



Den andra bilden av Frida är tagen när hon är 14 månader. Sköterskan ska just spruta ner kontrastvätska ner i magen genom sonden. Kontrastvätskan hjälper röntgenapparaten se hur mag – och tarmpassagen fungerar.

Jag öppnade den här bilden i ACR och justerade först med auto-knappen för att få en indikation på vilket håll jag skulle gå. Jag ljusade upp bilden en hel del samt försköt vitbalansen åt det mer blå hållet, för att undvika en gulaktig bild. 

Även i den här bilden har jag jobbat för att få in mer kontrast och skärpa i bilden. Denna gång använde jag mig av Clarity.

Fridas ögon avslöjar en försiktighet eller liten oro. Jag har valt att förstärka det genom att öka kontrasten och ljuset i ögonen. 

Fridas bortre hand vittnar om att hon inte är helt bekväm med att ligga still. Föräldern får försiktigt hålla bort handen från röntgenapparaten. Fridas hand som är närmast i bild försöker trycka bort röntgenapparaten som är över henne för att kunna ta bilderna av magen. Det är synd att apparaten inte syns på bilden men jag tycker ändå att man får en känsla av instängdhet i och med att alla andra händer är så långt ner i bilden.

För att få till en lite hårdare bild så har jag, förutom att ha använt clarity i ACR, använt mig av att blanda ett svartvitt lager med originalet med hjälp av ”soft light”. Jag provade de andra kontrasthöjande blandningarna också men tyckte att den här fungerade bäst. Jag ville att händerna och sprutan skulle vara markanta i bilden och det funkade bäst på detta sätt. 

Bild 3



Den tredje och sista bilden visar Frida för bara någon vecka sedan. Sonden är borta sedan början av maj och vi hoppas så klart att vi slipper den för all framtid. Frida har börjat äta igen, inte riktigt på egna signaler men hoppet finns här. Bilden visar att mat numera betyder glädje och energi. 

För att få fram hoppet i bilden så har jag i ACR gjort bilden väldigt ljus. Jag har även mjukat till bilden genom att minska clarity. Detta gör också att jag får en barnslig och gosig ton i bilden.

Inne i PS har jag tagit bort de fläckar som inte hör till maten, samt även en del av de svarta prickarna från jordgubbarna. Jag har även klonat bort handtaget på skåpet samt en brungul fläck uppe i vänstra hörnet eftersom jag tyckte att dessa detaljer störde intrycket i bilden.

Ett syfte med bilden var ju att visa matglädjen och därför har jag förstärkt det röda i kletet runt munnen för att det ska synas bättre. 

Inne i PS mörkade jag faktiskt ner bilden lite grann eftersom den blev lite väl ljus inne i ACR, jag ökade även kontrasten lite grann för att få mer stuns i bilden och för att få fram Fridas glada ögon lite mer. 


Budskap
Ett dygn efter att vår dotter Frida föddes blev hon plötsligt blå över hela kroppen. Vi fördes i ilfart till Östra sjukhuset i Göteborg där det konstaterades att Frida hade ett medfött hjärtfel. Hon opererades senare samma dag och sen igen efter två veckor. 

Fridas första år har varit kantat av sjukhusbesök. Förutom hjärtfelet så har hon bara en fungerande njure och hon har haft stora problem med att äta så vi har under långa perioder sondmatat henne. 
Trots detta är Frida den mest fantastiska lilla filur. När Frida föddes var det inte så här vi förväntade oss att hennes första år skulle vara. Det har varit många perioder som har varit väldigt tunga men det har mitt i misären alltid funnits en kärlek och glädje över att det, trots allt, gått så bra. En lycka över att Frida lever. Så trots att det inte blev som vi tänkte oss, så har det blivit väldigt bra, ändå.
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Den här kommentaren fick jag av examinatorn:
Hej Anna,
det här var en stark bildserie med tydliga historier var för sig - som tillsammans bildar det påstående du har. Det känns som en riktig berättelse i kronologisk ordning. Du har verkligen förstärkt budskapen med dina justeringar, och du har förklarat dina resonemang tydligt och med bra återkopplingar till kurslitteratur och teori. Bilderna hänger även ihop estetiskt, och min gissning är att bildserien kommer att beröra mångas hjärtan och ögon.

Riktigt bra jobbat. Önskar lilla Frida all lycka i framtiden. Och grattis till dig, du är godkänd på uppgift 3 och (troligtvis) på hela kursen!

Lycka till med ditt framtida bildbehandlande! 

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------


Behöver jag säga att jag blev glad och stolt över kommentaren? :) Så, två sköna händelser idag; återse familjen och klara kursen. :) 

6 kommentarer:

  1. Vad fint att få läsa det här, grattis till att det gick så bra! Både med lilltjejen och betyget :)

    SvaraRadera
  2. stort grattis! Berörande bildserie!
    Är rätt ny här, tror inte jag komenterat innan, hittade hit via AbbePappan-Grazresan-Linaslivilimbo-nånstans där trillade jag hit. Och fastnade.

    Är själv foto intresserad, och undrar vilken kurs du har gått i bildbehandling?
    /marie

    SvaraRadera
  3. Rebecca och Marie - tack för att ni tog er tid att kommentera, det gillar jag! :) Och tack för grattiset!

    Jag har gått Högskolan i Jönköpings distanskurs i digital bildbehandling, det är en halvfartskurs. Jag håller också på med deras kurs Visuell kommunikation men där har jag bara sett första föreläsningen.
    /Anna

    SvaraRadera
  4. Ja det var jättefin bildserie! Blev väldigt rörd! *kram*

    /systeryster

    SvaraRadera
  5. Anna! Du är ju helt fantastisk! Både på att fota och redigera. Och BERÄTTA saker. En sann njutning (om än med klump i magen emellanåt) att följa er...

    SvaraRadera

Hallå där! Jag älskar kommentarer så skriv gärna en rad!