14 mars 2012

Vem är DU?

Jag är lite vilsen för tillfället. Jag vet inte riktigt om jag vad jag känner angående vikten, njuren, hjärtat. Så vi låter det vara ett tag. Jag är trött på att älta det nu och jag kommer ändå inte fram till något.

Såå... what's up with you? Vilka är ni som läser bloggen? Jag är väldigt nyfiken! Har du barn? Har du kanske barn med hjärtfel? matproblem? njurfel? annat som kräver extra tid och omsorg? Är du man eller kvinna? Hur gammal ungefär? Känner vi varandra? Är du en kompis kompis?  Hur hittade du hit? Varför läser du bloggen? Det går bra att vara anonym förstås! Men skriv gärna en kommentar så att jag får stilla min nyfikenhet!

När ni har berättat mer om vilka ni är så kan jag berätta mer om mig men ni får börja. Det är ju jag som bestämmer. :)

59 kommentarer:

  1. Då börjar väl jag :) Granne med två barn varav en är dagiskompis med Bella.
    Kram Anneli

    SvaraRadera
  2. Din syster i Dalarna...
    Måste läsa varje dag, så att jag vet vad som händer och sker med mina nära och kära, när jag inte ringer så ofta, som jag borde..
    Det första jag gör, efter att jag slagit upp ögonlocken, så läser jag era bloggar..
    Puss o Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Finaste storasyster! Kraaam!

      Radera
  3. Tror jag hittade hit via Adinas blogg, läser även om lilla Benjamin. Har en dotter som är extremprematur och vi kämpar mycket med hennes ätovilja.

    Tittar in hos er lite då och då :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Välkommen att titta in när det passar! :) Det går även bra att maila mig om du vill ventilera angående ätoviljan. Allt för ett knappfritt liv!:)

      Radera
  4. Jag är läkare och mamma och läser, skräms och lär av hur ni blir behandlade i vården. Hittade hit via Adina. /Anna

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Anna! Det sägs ju att det finns tre sidor till varje historia (din, min och sanningen). Det skulle vara intressant att få de andra två att jämföra med. Du verkar vara en klok läkare, säg till om du skolar om dig till gastroläkare och flyttar till Göteborg. :) /Anna

      Radera
  5. Syster till JoHo..vi sågs för sisådär 15-20 år sedan ;-). hittade hit via tips från henne. Jag är mamma till tre flickor. Blivande distriktsköterska med förhoppningar om att få jobb som BVC-sköterska. Läser för att barn med sjukdom och föräldrars upplevelse av det intresserar mig. Och för att du skriver så bra!
    /Emma

    SvaraRadera
    Svar
    1. *fniss* japp, det har gått några år sedan sist! Jag följer ditt liv vid sidan av, genom JoHos blogg. Praktiskt. :)

      BVC-sköterskorna är de bästa. Där är allt normalt och enkelt. Jag älskar min och jag tror att du kommer få många fans när du blir det också! Kram!

      Radera
  6. En vän, som inte hör av sig så ofta som jag borde och på något underligt sätt tror jag att jag kan kompensera det med att kolla in bloggen det första jag gör när datorn startat upp. Kram! Erica

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och jag hör inte av mig särskilt oftare heller ;) Det blir ju lite ensidig kommunikation dock, så kanske att du kan börja blogga också. Eller åtminstone skicka mig ett morgonmail varje gång jag bloggat. Vad sägs? :) Kram!!

      Radera
  7. Någon, jag minns inte vem, som läser min blogg, någon jag inte känner, tipsade om din blogg för nästan ett år sedan. Jag läste om Frida och kände så väl igen er kamp. Och så hittade du mig, läste om Signe och tipsade om Adina. Och på den vägen är det Anna... Tänk så långt våra tjejer har kommit efter det. Tänk så långt vi kommit efter det. Idag, efter Signes operation, kändes det helt självklart att ringa till dig. Denna bloggvärld... Den kan göra skillnad. Sannerligen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, shitpommesfrittes vad vi har bubblat, babblat, tjötat, ältat, fnissat, tjutit av glädje och frustration tillsammans. Vi borde tacka vår lyckliga stjärna att våra vägar korsades och att du tordes ringa mig, för som du skrev. Det har hänt en hel del sen dess. Jag äääälskar internet! Vad gjorde man förr? (som läkarna sa kanske...)
      Kram!

      Radera
  8. Linas blogg läste jag när jag var gravid. Jag tror att jag hittade den vid familjeliv. Sen föddes V och läsa bloggar var inget jag gjorde alls.

    Den var min syster som i augusti mailade mig två länkar. Två bloggar. Två barn. Frida och Signe.
    Signes blogg hade jag inte läst på länge så den läste jag ikapp. Fridas läste jag från början till slut.

    Min syster tipsade om Linas inlägg Snack om tack. Ett inlägg hon trodde jag skulle känna igen mig i. Hon hade väldigt rätt. Det inlägget har jag sparat och jag läser det när folk (gärna sjukhusfolk) tycker att vi ska vara tacksamma.

    Det skulle vara lögn att påstå att ni inte förändrat vårt liv. Utan dig och Lina hade vi aldrig vågat ifrågasätta sjukvården, vågat sluta sonda, fått V att äta.
    Fan vad jag är känslig, nu får jag tårar i ögonen igen.

    Ja, du vet väl egentligen redan vem jag är och att jag läser.

    Jessica

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag får gåshud och fånler. Vad skönt det är att göra skillnad. Att kunna hjälpa.

      Kraaaaaaaaaaam

      Radera
  9. Skriver här ibland och ibland på FB. Känns som ett bra sätt att hålla sig uppdaterad om hur allt går och om hur ni mår när tiden inte alltid finns att hinna med att höras av eller träffas.
    Det är alltid roligare att ses live än att läsa i bloggen. Men med två barn var och allt annat som ska få plats i livet är det inte alltid lätt att få till en date. Vi får se till att träna ihop lite oftare ;-)
    Inspireras av ert fina sätt att skriva och att det känns så levande och närvarande att läsa er blogg. Saknar våra promenader. Kram Petra

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jag tänkte på det idag. Den där träningen och bastun vi pratade om. Det vore gött om det blev verklighet! Tänk om det till och med gick att göra det lite regelbundet... Vi får se. :)
      Kram!

      Radera
  10. Kompis Magda och fadder till lilla Filuren som liksom många andra, vad jag har förstått, tyvärr laggar med den mänskliga kontakten i perioder men som läser bloggen. Och som förståss alltid tänker på er -Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. laggar...?

      I övrigt. Jag tycker du sköter dig ypperligt, kunde inte ha valt en bättre fadder till filuren! Ja, eh, alltså på delad förstaplats förstås, med lillsyrran. :)

      Mysig frulle imorse, det får vi göra om snart. Med Gbg-Emma :)

      Radera
  11. Hej, Jag minns inte riktigt hur jag hittade hit, tror det var via Adinas blogg. Jag har ett barn som var för tidigt fött och behövde sondmatas i början, men där det tack och lov har fungerat bra att sluta sonda. En okändis utan ursprunglig beröring till er, som har börjat bry sig om er.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Sofia!
      Åh, vilka fina ord. Tack för dem och för att du bryr dig om oss. Och vad skönt att ni tog er ur sondandet!
      /Anna

      Radera
  12. Hej.Vi känner inte varandra alls men jag fick tips av min syster (och svåger) om bloggen. Jag tror ni känner varandra från pluggtiden i Luleå. Jag tycker du skriver och fotar fantastiskt bra! Jag är själv snart 2 barnsmamma. Min lilla kille har egentligen alltid ätit OK - men det innebär inte att vi inte kämpar med maten med målet att ha mysiga middagar med mat som alla tycker om och njuter av. Du inspirerar och kommer med många kloka tips.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej!
      Tack för fina ord! Ja, de där mysiga middagarna som de predikar om på bvc och som alla vill leva upp till... En dag, då sitter vi där och har det så mysigt en hel middag. Till dess får vi njuta av milisekunder av mys under en måltid ;)

      Radera
  13. Marie-Louise15 mars 2012 18:11

    Hej!

    Vi känner inte heller varandra men hittade hit från en annan blogg, känner väl till varandra lite genom "knappp barn" gruppen på Fb ;)

    Jag är i alla en mamma till tre, varav minstingen äter alldeles för lite och då har knapp på magen, som ska bort nån gång och efter vår visit i Uppsala, så hoppas vi på att det är en bit på väg i alla fall.. bara en månad kvar nu! LÄNGTAR

    Gillar din blogg för att jag har kunnat känna igen mig så väl i vad du skrivit och delvis gått igenom, den ger oss ett hopp om att även Thelma ska börja äta igen så småningom :))

    Kram till er ..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Marie-Louise!
      Ja, visst känner jag till dig och Thelma från fejan! Det ska bli spännande att höra hur det går i Uppsala!! Du får berätta om vad de gör och hur de tänker, när det är dags!! Jag hoppas och tror att det kommer jättebra för Thelma och att hon snart börjar äta.
      Du får jättegärna maila mig om du behöver stöd eller bara vill ventilera.
      Kram Anna

      Radera
    2. Marie-Louise17 mars 2012 17:07

      Tack jag ska absolut uppdatera om läget.

      Hon har ju börjat smaka lite på mat men fortfarande så minimala mängder så vi inte räknar det som att äta! Ska bli spännande att se hur dom arbetar!

      Är nog inte omöjligt att det dimper ner nåt mail nån gång.

      Kram M-L

      Radera
  14. Svar
    1. hehe, näe, det räcker ju så bra med det. :)

      Radera
  15. laggar = ligger efter -arbets skada fr IT tiden;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. hehe - aldrig hört! men kanske får lära mig det nu på PV :)

      Radera
  16. Jag är en 30-årig mamma (första gången jag skriver att jag är 30 år) som har två barn. Inget av barnen har något hjärtfel eller annat "svårt". De har astma och lite matallergier. Visst kan vi ha det kämpigt, men inte som det jag läser om på din och andras bloggar.

    Jag vet inte hur jag kom in på din blogg, kanske genom Abbe... Hur som helst har jag inte varit med från början, men har läst nästan allt. Delat oro, glädje och tårar i efterhand.

    SvaraRadera
    Svar
    1. hehe, astma och matallergier går under min benämning "svårt" :) Det gör allt som kräver det där lilla, eller stora, extra.
      Bella hade ganska jobbigt med sin astma under långa perioder när hon var från halvåret och upp till 3 år. Det har varit mycket oro och medicinering för henne också. I år har det varit mycket, mycket bättre.

      Det spelar ingen roll hur du hittade hit men det är roligt att du är här! Kram Anna

      Radera
  17. Jag är en snart 24-årig mamma till en liten son som snart blir två år. Jag kommer faktiskt inte ihåg hur jag hittade till din blogg, men jag har läst det mesta i den i alla fall.

    Min son är född med en missbildad hand som han har opererat några gånger (har även opererats för andra saker också) och har lite astmatiska problem och har bara en njure.

    Tycker din blogg är väldigt berörande och jag återkommer ofta.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Theres!
      Välkommen, hur du än hittade hit :)
      Det låter som en tuff vardag med alla operationer,jag hoppas att ni börjar se slutet på det nu.
      En njure - ja, det där med att ha två stycken verkar ju onödigt ;) Jag hoppas att den han har funkar fint i alla fall!
      Kul att du är här och läser!
      Kram Anna

      Radera
  18. Frida och Björn i Invik läser typ varje dag och inser att det inte är hela världen med vinterkräksjukan när andra familjer dagligen kämpar med sina små bus...

    Kjaam!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åja, ni kör ju så låååånga versioner av kräksjukan så till och vi blir matta av att läsa om det. :) Man kan säga att ni kör intensivt i korta perioder medan vi sprider ut det lite mer. Typ.
      Kjaaaaaaaam i alla fall och hoppas att vi ses snart!

      Radera
  19. Du känner inte mig men jag tittar in lite då och då. Hade en väldigt matstrulig son, googlade och hittade till Adinas blogg. Sen hamnade jag här.
    Som vi har kämpat med maten här hemma men när sonen började förskolan så vände det sakta men säkert och nu äter han helt normalt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej! Vilken solskenshistoria! Åh, vad skönt att det vände och att han äter normalt! Förskolan ÄR bra, det där med grupptryck alltså!!
      Välkommen hit när det passar :)

      Radera
  20. Din lillasyster och andra fadder till Fridisen! Tittar ibland in flera gånger om dagen för att se om det hänt något och sen ibland låter jag det gå några dar.
    Du är bäst på att skriva och fota!

    Kramar så det stramar!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Finaste lillsyrran!! Kraaaaaaam

      Radera
  21. Hej:) En lycklig mamma som har dig och andra bloggande och stöttande mammor att TACKA för att jag började matträna mitt lilla knappbarn för 7 veckor sedan. I förgår natt fick hon sitt sista "mål" i knappen:) Obeskrivlig glädje!! Fortsätt skriva om livets upp och nedgångar det hjälper, stärker och ger perspektiv på livet. KRAM från Stinas mamma... Hur hamnade jag här? Det är en historia i sig... En okänd mamma på en bandyrink, arbetskamrat med Benjaminsmamma, nämnde graz, gick hem googlade, hittade deras hemsida och Er, lusläste, började tänka: kan detta gälla mitt barn... Och tänk, det gjorde det... Vad hade hänt om jag ej stått på just den bandyrinken?? KRAM igen....

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh, nu får jag gåshud igen :)
      Det låter fantastiskt med sista målet i knappen... jag håller mina tummar och tår att det ska gå bra.
      Jag fick ju tips av Lina om din blogg så jag följer Stinas resa och såg bilderna på en strålande liten tös! Såg också handledsvärmarna - det är bra med händiga vänner!! :)
      Kram Anna

      Radera
  22. Charlottas kompis Hanna, som bor bara en nedförsbacke bort. Läser och berörs av ert kämpande. Är mammaledig med nummer tre, och är otroligt tacksam för en matglad liten kille (något jag tog för givet med de andra två). Jag har insett att det som borde vara en självklarhet inte är det för alldeles för många.
    Jag har precis kommit igång med träningen igen. Saknar dig på coreballen...
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Hanna!
      Kloka ord och vad skönt med matglada barn!!
      Coreball var ett tag sedan, det får jag erkänna. :) Men jag har börjat göra plankan 5 min varje dag. Mkt bra :) Inte 5 min i sträck dock. Än.
      Kram!

      Radera
  23. Både jag och Jim följer bloggen för att följa med på lite av vad som sker i ert liv och hur det går för lilla filuren. Jag kikar in nästan varje dag och gillar hur du skriver om stort och smått. Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och vi följer er blogg. Gillar speciellt inlägget om gästkapaciteten ;) Kram

      Radera
  24. har nog hittat hit via Heja Abbe och Adina. Gillar ditt sätt att skriva, och gillar dina bilder.
    Är själv fotointresserad, och har även en snart 2årig tjej som är liten. väldigt liten i kropp och mat. Född i vecka 40, fullt frisk, men har aldrig varit ett matvrak. Så vi har gjort utredningar och träffat läkare och doetister. Vissa smått oroade, andra skakar på huvudet och säger att det inte är någon fara alls, trots sina ynka 8600g och 80cm. Men pigg och glad!
    Så givetvis följer jag Frida med stort intresse och har fått med mig ett och annat värdefullt tips!
    Hälsning från M

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej M och välkommen hit!
      Tack för fina ord. Kul att du gillar mina foton och att du har fått ngt bra tips!
      Vad skönt att det finns helt friska barn som är pluttiga också. Skönt för mig alltså, hehe.
      Jag hoppas att du kan ta till dig det som de positiva säger, att det inte är någon fara.
      /Anna

      Radera
  25. Hej! Jag gillar att sy och är därför inne på sybloggar. Läste då ett inlägg där en tjej sytt en pyamas till Linas dotter Signe och länkade till hennes blogg. Jag grät och läste och berördes. Sen länkade Lina till dig och jag grät och läste och berördes.
    Jag har tre barn. Första åt inget vidare, men kom igång bra med ätandet när jag slutat amma efter dryga året. Andra hade ett jobbigt andra halvår med förkylningsastma, lunginflammationer, öroninflammationer och sånt och åt knappt nåt förutom välling. Mycket oro för det, även om jag förstår att ni haft det tusen gånger (minst) värre. Nu äter han bra men är fortfarande fyra år gammal en liten plutt, minus 2 på viktkurvan. Och sen kom lilla trean, nu 11 månader, som ätit som en häst från första stund! Så skönt!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej och välkommen!
      Det låter som att du har haft din beskärda del av oro och det går ju såklart inte att jämföra sig med andra i den delen. Då skulle jag ju inte heller få oroa mig ;)
      Skönt att nummer tre är exemplarisk!!!

      Radera
  26. Och jag hittade hit via Andrea, min goa vän. Har inga egna erfarenheter av det ni går/gått igenom men facineras mer och mer över undret att barn utvecklas och fungerar, hur skört livet kan vara och vilken kämparkraft som (tyvärr) verkar behövas vad gäller barn där det inte riktigt går som på räls. / Maria Ekdahl

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Maria! Trevligt att ha dig här. :) Kämparglöd och goda vänner, det är bra att ha. /Anna

      Radera
  27. Hej! Vi känner inte heller varandra, är en 32-årig tvåbarnsmamma som snubblade hit via Abbe och Adinas bloggar. Har inte alls haft svårt som du men fört en irriterande kamp med BVC om kurvor som varit för långt ifrån varandra. Har begåvats med långsmala barn som gillat amning och vant sig vid mat lite sakta men säkert. Men det var inte förrän med tvåan jag stått på mig, inte gått dit så ofta, och sagt: Mina barn är glada och nöjda, sover och utvecklas fast de inte följer alla kurvor. Läser din och Linas blogg och skrattar och håller tummar och funderar på hur ni har det. /Bolla Henriksson

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej!
      Åh, vad det är bra att kunna stå på sig! Att se och förstå att barnen mår bra och utvecklas som de ska, vad läkare och kurvor än säger. Heja dig!

      Roligt att du är här!

      Kram Anna

      Radera
    2. Fiffig tråd :) Kennet, Lotta och Sebastian är vi som tittat in. Ni känner oss genom vår blogg så någon närmare presentation krävs väl inte.

      Radera
    3. Nej, jag har ju läst på en del om er! :) Välkommen hit!

      Radera
  28. Så många läsare du har gamle Älsklingsbästis! Jag blir stolt! Och jag läser med jämna mellanrum då avståndet gör det lite knöligt att vara så fysiskt närvarande som jag skulle vilja! Kram & puss, dragspelsbuss

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är roligt med alla dessa kända och okända människor som hittar hit! :)
      Jämna eller ojämna mellanrum spelar ingen roll, det är ju bra om vi pratar lajv också :) Kanske idag? ;) Kram

      Radera

Hallå där! Jag älskar kommentarer så skriv gärna en rad!