19 mars 2012

Skuld

Noels dramatiska vecka rör upp en massa minnen. Många av dem är jobbiga. T ex när JoHo skriver att hon kände sig som en dålig förälder för att hon inte fattade hur dålig Noel var. Så känner jag ibland när jag tänker på att jag inte fattade att Frida var dålig, att jag inte såg att hela hon var helt blå. Då när hon var ett dygn gammal. Jag vet att jag tyckte att det var konstigt att hon sov så mycket. Men det var ju lite skönt också för då kunde ju jag vila i kapp. Jag undrar när det hände och om det gick snabbt eller långsamt. Min mamma och Bella var ju och hälsade på oss på eftermiddagen, när Frida var typ 10 timmar. Då minns jag att mamma sa att hon tyckte att Frida hade så fin färg. Hon var rosig och med en släng av gulsot. Helt perfekt.

Men sen då? Klockan 8:30 morgonen efter hade hon en syremättnad på 34% och hela hon var gråblå. Och hon mådde ju pyton. Varför märkte jag inget? Varför fattade jag inte? Jag minns att hon kräktes någon gång och då mådde hon pyton och jag ringde på en sköterska. Sköterskan såg att Frida mådde lite dåligt men tyckte att hon hämtade sig när allt kräk kommit ut och hon fick några daskar i rumpan. Jag gissar för att andningen skulle komma igång. Men jag vet inte när det här hände, jag vet bara att jag var ensam med Frida då.

Jag vet också att jag frågade en sköterska om Frida verkligen skulle sova så mycket, borde hon inte äta? Första gången jag frågade, när Frida sovit typ 4 timmar och jag undrade om jag skulle väcka henne för att ge henne mat, fick jag ett snäsigt svar tillbaka "Har du inte läst broschyren?? Där står det att de flesta nyfödda sover mycket efter förlossningen och man ska inte väcka dem!!" Jag vågade i af fråga igen efter ett par timmar och då fick jag lov att väcka Frida.

Men borde jag ha fattat att något var galet? Det funderar jag över emellanåt. Jag har inget svar. Det enda jag tänker är att om vi bestämmer att vi vill ha fler barn så vill jag absolut inte sova själv med barnet första natten och helst av allt skulle jag vilja ha en sköterska hos mig hela tiden... Alternativt ska jag hålla mig vaken hela natten, ha lampan tänd och bara sitta och titta på barnet. Det låter väl klokt?

2 kommentarer:

  1. Först och främst TACK för all support och hejarop längs vår väg den senaste veckan, det har varit ovärderligt! <3

    Och sen: man gör ju sitt BÄSTA som förälder, det är klart att man inte fattar eller vet allt. Jag förstår din känsla av 'borde jag ha fattat/reagerat/gjort...?' men vi måste lägga bort de tankarna. Allt gick bra, allt är bra. Vi gör vårt bästa. Här och nu.

    Kram!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är det som är så bra med att blogga. Jag får ur mig de jobbiga tankarna och då är det ju lättare att lägga bort dem. Så nu gör jag det. Hejdå, skuld!

      Support var ett måste - hela jag var ju ett vrak :) Kraaaaaaaaam

      Radera

Hallå där! Jag älskar kommentarer så skriv gärna en rad!