22 augusti 2012

Taxilandet.

Vi vet ju alla att vi ska dö. På ett sätt. På ett annat sätt är vi odödliga. Men tänk att verkligen veta att man ska dö. Inte imorgon, men snart. Att ha fått besked att livet har ett kort bäst-före-datum. Det är bäst att du passar på.

Jag fick ett mail för ett par veckor sedan. "Du som har en välbesökt blogg kan inte du länka till denna vackra och tragiska blogg, www.taxilandet.com Den e så vacker och samtidigt så anonym". Jag kollade länken och läste... och bölade. 

Det är en mamma som skriver en kärleksförklaring till sin dotter. Hon skriver råd, förmaningar, berättar om livet och kärleken. Hon vill förbereda sin dotter på livet. Lämna avtryck för att själv inte bli bortglömd. Eftersom hon ska dö. Hon önskar att hon ska få leva till dottern fyller tre år, eftersom hon läst att det är då barnen börjar skapa minnen. Men det är inte säkert. Inte ens troligt. 

Dottern är just över två år. Precis som Frida. Det är klart att jag stortjuter när jag läser den. Men det är okej att gråta. Det är okej att gråta över andra och samtidigt vara tacksam över det liv jag har. 

Bloggen har även två andra syften:
1. Är du kvinna - gör cellprov! Vaccinera dig mot livmoderhalscancer om du kan.
2. Samla ihop lite pengar till en resa som dottern kan göra när hon blir stor. 

2 kommentarer:

  1. honenstolsrullningbort23 augusti 2012 07:19

    Jag kan inte ens läsa din text om det utan att gråta. Jag klarar inte att läsa bloggen. Impossible.

    SvaraRadera
  2. Men jag gråter redan... men.. jo, jag ska läsa! Och gråta mer. Att gråta är bra. och reflektera över allt det underbara man har! STOR KRAM!

    SvaraRadera

Hallå där! Jag älskar kommentarer så skriv gärna en rad!